EUROVISION

18 / 20 / 22 maj

65:e årgången ska äntligen förverkligas. Det faktum att musiktävlingen inte gick att genomföra som planerat präglar nästa upplaga, mycket kommer vara sig likt.

Värdland, stad, arena, slogan, årgång och programledare är desamma. Men varför ändra på ett koncept som aldrig kom till användning. Det viktigaste är att ESC blir av.
Datumen att hålla reda på är tisdag 18:e, torsdag 20:e och lördagen den 22 maj för de två semifinalerna samt finalen.

Här under listar ESCsverige länderna vars tv-bolag planerar att delta, eller som vi räknar med kommer att göra det. Samma 41 var anmälda i år. Många artister är redan klara, de har getts en ny chans på grund av att 2020 ställdes in.

1NEDERLÄNDERNAJeangu MacrooyInternt låtval23ISLANDSöngvakeppnin final
2SPANIENBlas CantóInternt låtval24PORTUGALFestival da Cançao
3BELGIENHooverphonicInternt låtval25ESTLANDEesti Laul final
4SCHWEIZGjon's TearsInternt låtval26LITAUENPajandom is naujo
5ÖSTERRIKEVincent BuenoInternt låtval27IRLANDInternt val
6GREKLANDStefaniaNovember28KROATIEN27 Februari   DORA
7ISRAELEden Alene?29TYSKLANDInternt val
8AUSTRALIENMontaigne?30STORBRITANNIEN?
9



TJECKIEN

Benny Cristo

?

31



FRANKRIKE

Eurovision France, c'est vous qui décidez
10RUMÄNIENRoxen?32ITALIEN?
11BULGARIENVictoriaInternt låtval33CYPERNInternt val
12UKRAINAGo_A?34SERBIENHurricane?
13GEORGIENTornike Kipiani?35NORDMAKEDONIEN?
14AZERBAJDJZANEfendi?36ALBANIENFestivali i Këngës final
15MALTADestiny?37POLEN?
16SAN MARINOSenith?38RYSSLAND?
17LETTLANDSamanta Tina?39VITRYSSLAND?
18SLOVENIENAna Soklić?40ARMENIEN?
19SVERIGEMarsMello final41MOLDAVIENNatalia Gordienko
20NORGEFebruariMGP final42
21DANMARK?DMGP43
22FINLANDFebruariUMK

Här publiceras hålltider som kan vara värda att ha koll på. Exempelvis speciella händelser, tider och dagar i uppbyggnaden fram till Eurovision 2021 i Rotterdam.

Biljettsläpp:
Köpta biljetter till ESC 2020 är giltiga till tävlingen 2021

❖ Semfinal-lottning:
Januari

❖ Deadline för alla bidrag:
Mars

❖ Startnummer:
Mars/April
Ahoyweg 10 3084 BA Rotterdam är adressen till arenan där allt ska avgöras. Ligger i ett område i stan som heter Zuiderpark. Arenan är större än vad Tel Avivs var och påminner mer om den i Lissabon 2018.

Ahoy är en 50 år gammal arena som länge gick under namnet "Sportpaleis". Ombyggd, tillbyggd och moderniserad flera gånger om med en publikkapacitet på cirka 16 000.

Ahoy är en av Nederländernas största inomhusarenor och har sett många konserter och sportevenemang passera revy sedan invigningen 1971. "MTV Europe Music Awards" har ägt rum här två gånger, senast 2016. Var även platsen för Junior Eurovision Song Contest 2007 då Vitryssland vann och Sverige kom på 8:e plats av 17.

Officiell webbplats:  ahoy.nl  

Världens inte bara största utan även äldsta tv-sända musiktävling har gått och blivit pensionär. Men för den sakens skull vill vi ju inte att ESC som företeelse ska trappa ner och gå i pension, nej - tvärtom! Nederländerna är hur som helst redo att ta emot den 65:e upplagan.

» OpenUp « valdes som slogan för ESC 2020 och gäller fortsatt. Den ska symbolisera något som de flesta identifierar värdlandet Nederländerna med, ett land öppet för allt och alla, Europa och hela världen. Det stämmer också väl in på Rotterdam som en liberal open minded stad där öppenhet och de värderingar som följer av det är a och o.

Man har medvetet valt att hålla resten av texten öppen. Det är valfritt att lägga till det man själv vill, exempelvis OpenUp to Music, OpenUp to Each Other, OpenUp to Rotterdam.

Logga & tema Symboliserar de 41 medverkande länderna och deras nationsfärger. Tänkt för 2020 som tills vidare följer med in i planeringen för tävlingen 2021.

Logotypen visar på 65-års jubiléet som egentligen inföll 2020. Rotterdam skulle ha varit värdstad för den 65:e årgången av ESC. Då den årgången blev inställd är det 2021 Eurovision kan fira sina 65.

Med loggan försöker man dessutom återkoppla till tidigare loggor Nederländerna tagit fram när de arrangerat ESC. Tanken är en slags symbolisk likhet med tävlingarna i Amsterdam 1970 och Haag 1976 samt 1980.

Till den första holländska upplagan som ägde rum i Hilversum 1958 finns dock inget gemensamt.

Lite i samma stil går också scenen inne i arenan Ahoy. Designern Florian Wieder har inspirerats av temat "openup" och det platta holländska landskapet. Himmel, hav och land med de särpräglade stora vidderna möts och i fjärran syns horisonten.


Triss i programledare
Edsilia Rombley artisten som 1998 och 2007 tävlade i ESC, Chantal Janzen holländsk tv-profil och Jan Smit, sångare och tv-värd. Där har ni de tre som ska vara programledare.

Även om det fortfarande är en aning för mycket med tre är det att föredra framför fyra. Med så många blir det både pratigt och ostrukturerat. Tendenser till det fanns såväl i Tel Aviv senast som i Lissabon 2018. I bägge tävlingar delade fyra personer på värdskapet.                            

EuroClub kommer att hålla till i en före detta silo, Maassilo kallad. Partyn, efterfester och uppträdanden mellan 14-22 maj. Den stora publika festplatsen, Eurovision Village, förläggs till Markthal i Binnenrotte i centrala Rotterdam. Har öppet 15-22 maj.
Nederländerna var med i Eurovisions begynnelse. En av grundarna i den allra första tävlingen och som tidigt vann inte mindre än två gånger på 1950-talet. De stod också för värdskapet vid den tiden. Totalt fem segrar har de och med 2020-talets ankomst har de arrangerat lika många gånger.

 Eurovisions meloditävling var bara ett år ung när Nederländerna segrade överlägset. Corry Brokken vann med 31 poäng att jämföra med de 17 som gick till tvåan Frankrike. Detta skedde vid ESC:s andra årgång 1957.

Två år senare var det dags igen men nu var det en knapp seger. Teddy Scholten triumferade visserligen 1959 på 21 poäng vilket var endast fem poäng fler än Storbritannien och sex fler än trean Frankrike.

 Två på varandra snabba vinster de första åren av tävlingens existens. De förde tidigt upp Nederländerna på bästalistan. Den framgångsrika trenden höll i sig någorlunda även om det kom att gå lite lugnare till med topplaceringarna. Faktum är att 60-talet krisade rätt rejält med tre sistaplatser.

Både 1962 och 1963 kom landets bidrag sist utan poäng, sistaplatsen 1968 innehöll i varje fall 1 poäng. 1967 hamnade de näst sist. Vändningen till det bättre kom när 60-talet var på väg att avslutas.

 Förstaplatsen 1969 var dock inte holländarna ensamma om. Trubaduren Lenny Kuhr fick dela priset med sångarna från Storbritannien, Frankrike och Spanien.

Med fjärde segern 1975 i Stockholm var Nederländerna tillsammans med Frankrike och Luxemburg de tre som hade vunnit flest gånger. Av de holländska vinnarlåtarna får gruppen Teach-In och deras Ding-A-Dong anses var den populäraste.

 Millennieskiftet innebar att det återigen vände till det sämre. Under en tioårsperiod på 00-talet och början av 10-talet lyckades inte landet kvalificera sig för finalerna. Bidragen blev kvar i de semifinaler som hade införts.

Inte förrän 2014 skulle Nederländerna nå den absoluta toppen igen, då kom de på 2:a plats i finalen. Därefter gick det allt bättre och det hela kulminerade med Duncan Laurences triumf i Tel Aviv senast. En halv mansålder, 44 år, tog det mellan seger fyra och fem.

 Eurovision 2021 är Nederländernas femte men det är första gången tävlingen är i Rotterdam. Tidigare har den varit på besök i Hilversum, Amsterdam och Haag.

Corry Brokken                Teddy Scholten         Lenny Kuhr               Teach-In                  Duncan Laurence

Alla fem nederländska Eurovisionvinnare samlade. Följ länken till YouTube för att höra och se på låtarna från de olika tidsepokerna!

 Net als toen  /  Corry Brokken i Frankfurt, Tyskland 1957 - Video på YouTube  
 Een beetje  /  Teddy Scholten i Cannes, Frankrike 1959 - Video på YouTube  
 De Troubadour  /  Lenny Kuhr i Madrid, Spanien 1969 - Video på YouTube  
 Ding-A-Dong  /  Teach-In i Stockholm, Sverige 1975 - Video på YouTube  
 Arcade  /  Duncan Laurence i Tel Aviv, Israel 2019 - Video på YouTube  

44 år är det mellan senaste segern och den föregående, 41 år har gått sedan tävlingen var i Nederländerna förra gången. Totalt fem segrar betyder väl fem värdskap? Det stämmer men det borde faktiskt ha varit sex. 60-talets första Eurovision var nämligen tänkt för Nederländerna efter vinsten året innan. Men holländsk tv hade inte råd att stå för arrangemanget så kort tid efter 1958 då de hade haft tävlingen hos sig. BBC fick hoppa in och ESC 1960 kunde hållas i London.

Hilversum, AVRO-studios
Grand Prix Eurovision de la Chanson Européeenne 1958 ➭
Första gången på nederländsk mark efter segern 1957. Tio länder deltog varav det var urpremiär för Sverige. Alice Babs kom på 4:e plats med Lilla stjärna.

Frankrike vann medan värdnationens Corry Brokken med Heel de wereld  fick dela sistaplatsen med Luxemburg.

Så kan det gå, Corry hade ju vunnit Eurovision året innan.

Amsterdam, Congrescentrum
Eurovisie Songfestival 1970 
Andra gången efter den delade vinsten 1969. Det lottades om vem som skulle arrangera efter att fyra länder vunnit året före. Lotten föll på Nederländerna.

Bara 12 bidrag fanns på plats, flera tv-bolag bojkottade däribland svenska SR-TV. Irland vann och hemlandets Patricia & Hearts of Soul kom 7:a med Waterman.


Haag, Nederlands Congresgebouw
Eurovisie Songfestival 1976 
Tredje gången efter segern 1975 men utan Sverige. Men 18 länder deltog i alla fall och Storbritannien segrade med en av de mest kända ESC-låtarna, Save Your Kisses For Me.

Finland blev bästa nordiska representant på 11:e plats. Norge kom ohjälpligt sist.

Värdnationen hamnade på 9:e plats, Sandra Reemer framförde The Party's Over Now.


Haag, Nederlands Congresgebouw
Eurovisie Songfestival 1980 
Fjärde gången på kort tid. Men Holland var inte tänkt som värd, det var ju Israel som hade vunnit året innan. De hade dock inte råd så tv-bolaget NOS blev räddningen.

Av 19 deltagare vann Irlands Johnny Logan, Tomas Ledin kom tia med Just nu. Värden sjöng om Amsterdam, 5:e plats för Maggie MacNeal. 

Rotterdam, Ahoy Arena
Eurovision Song Contest 2021 
Så har vi då det femte värdskapet efter triumfen 2019. Efter 41 år är tävlingen tillbaka och nu i Rotterdam som är ny i dessa sammanhang. Staden är den 43:e att få påhälsning av ESC.

41 länder var anmälda till 2020 års tävling innan den inställdes. Återstår att se om alla dyker upp i den framflyttade 65:e upplagan.
Elva av Nederländernas låtar har kommit topp 5, de fem vinsterna inräknade. Det är lika många som företrädaren Israel men betydligt färre än Sveriges 24 bidrag. Några av dem gick det riktigt bra för på skivmarknaden.

Här tittar vi närmare på de holländska vinnarbidragen som blev till hits. Några av dem hamnade dessutom utanför den absoluta toppen. Men vi inleder med att kolla in de 11 som slog sig in bland de fem främsta:
Placering
Årtal
  Bidrag
Poäng
      1.
2019
Arcade  -  Duncan Laurence
  498
      1.
1975
Ding Dinge Dong  -  Teach-In
  152
      1.
1957
Net als toen  -  Corry Brokken
    31
      1.
1959
Een beetje  -  Teddy Scholten
    21
      1.
1969
De Troubadour  -  Lenny Kuhr
    18
      2.
2014
Calm After The Storm  -  The Common Linnets
  238
      3.
1974
I See A Star  -  Mouth & MacNeal
    15
      4.
1998
Hemel en aarde  -  Edsilia Rombley
  150
      4.
1972
Als het om de liefde gaat  -  Sandra & Andres
  106
      5.
1980
Amsterdam  -  Maggie MacNeal
    93
      5.
1987
Rechtop in de wind  -  Marcha
    83


I Sverige och många andra länder blev låten denna duo tävlade med en hit. Den svenska juryn tillsammans med den jugoslaviska var dock de enda som gav låten högsta poäng:

  I See A Star, 1974

De kanske inte tog sig in på några topplistor men en hel del radiospelningar fick också följande holländska bidrag:

  Amsterdam, 1980
  Vrede, 1993 (6:e plats)
  Calm After The Storm, 2014


Svenska covers
Under 50-, 60- och 70-talen var det vanligt med inhemska inspelningar av andra länders ESC-låtar. Vi har hittat flera svenska versioner av nederländska bidrag.

Det är inte alltid det handlat om vinnarlåtarna, vilket vår genomgång visar. Här inleder vi tidsmässigt bakifrån och konstaterar att svenska covers producerats lång in i modern tid. Det färskaste exemplet är inte speciellt gammalt alls!


"Sha La Lie" Drifters  Ik ben verliefd (Sha-la-lie) - Sieneke 34:e plats i Oslo 2010
Var långt ifrån att ta sig till final och fick inte alltför många poäng i semin. Men Sverige var en av få som i alla fall gav poäng. Med tanke på soundet var det kanske ingen vågad gissning att ett svenskt dansband skulle ta sig an den.


"Colorado" Lill-Babs  Colorado - Xandra 12:e plats i Jerusalem 1979
Hade inte med toppstriden att göra men gick någorlunda hem i Sverige ändå, fick 4 poäng härifrån. Ingen mindre än Lill-Babs spelade in en svensk version och titeln behöll hon.


"Äntligen har jag kommit hem" Small Town Singers  De Mallemolen - Heddy Lester 12:e plats i London 1977
En finstämd sång som inte fick någon särskild uppmärksamhet i detta års ESC. Inga svenska jurypoäng alls. Det hindrade ändå inte gruppen Small Town Singers från att skriva en svensk text.


"Om våren" Marie Dieke  Een beetje - Teddy Scholten Vinnare i Cannes 1959
Andra nederländska segern på 50-talet men ingen belöning från den svenska juryn. En holländsk sångerska vid namn Marie Dieke hade kommit till Sverige i mitten på 50-talet och turnerade här i folkparkerna. Med assistans av Arne Söderlunds orkester sjung hon in en svensk/nederländsk version.


"Säg att jag drömt" Gunnar Thim  Net als toen - Corry Brokken Vinnare i Frankfurt 1957
Första vinsten kom tidigt i tävlingens historia. Sverige deltog inte men sände tävlingen i radio och tv. Här hemma skulle skådespelaren och sångaren Gunnar Thim ge sig på bidraget.

(Det finns uppgifter om att Nederländernas ESC-bidrag 1984, "Ik hou van jou" med Maribelle (13:e plats), spelats in på svenska. Några bevis för det har inte hittats, inte från 80-talet. Den kan ha framförts på svenska långt senare men inte getts ut varken digitalt eller på cd. Ingen svensk titel har gått att finna.)


 🔶 Nederland på landets egna språk

 🔶 Huvudstad och största stad är Amsterdam

 🔶 17,3 miljoner invånare

 🔶 Ett av världens mest folktätaste länder

 🔶 Till ytan mindre än Danmark och bara något större än Schweiz

 🔶 Även känt som Holland vilket härstammar från namnet på två av landets provinser Nordholland och Sydholland

 🔶 Monarki

Varför förknippas orange med Nederländerna, det är ju ingen färg som ingår i deras flagga? En fråga som ofta ställs och ESCsverige har redan besvarat den.

Det röda i den moderna och nuvarande flaggan var från början orange. En färg som bleknade och till slut blev rödaktig. Då det röda syntes bättre på flaggor som användes till sjöss på diverse fartyg beslutades att ända färgen på den översta delen av den horisontella trikoloren.

En annan orsak var att brandgult förr i tiden var mer komplicerat att tillverka, då var rött mycket enklare att framställa. Vi talar om 1600-talet!

Associerar till apelsin
Ytterligare förklaringar till det orangea finns. Precis som Sverige är Nederländerna en monarki och dess kungahus härstammar från ätten "Oranje-Nassau". Än i dag styr denna ätt med kung Willem-Alexander i spetsen. Hans mamma drottning Beatrix, som för några år sedan abdikerade, är nog mer känd för de flesta.

På holländska betyder "Oranje" en färg mellan rött och gult men kan också associera till apelsin. Förutom själva frukten är det också en språklig benämning för färgen orange.

Landet som är omgivet av Tyskland i öster, Belgien i söder samt Nordsjön i väster och norr är känt för sina stora tulpanodlingar och väderkvarnar. De har kommit att bli typiska symboler för Nederländerna. Man kan ju undra om de får någon roll att spela i Eurovision, eller är det kanske alldeles för förutsägbart och fantasilöst?

Vi vet att holländarna var med i den Europeiska musiktävlingen från allra första början. Sedan starten 1956 är de 2020 med för 61:a gången. Eftersom det är den 65:e årgången av ESC som står för dörren kan vem som helst räkna ut att värdnationen inte deltagit alla år.

 1985 1991 1995 2002 

Det är de fyra tillfällen Nederländerna stått över. Under 1900-talets slut var orsaken att tävlingarna hölls samma dag som landets minnesdag över fallna i andra världskriget och framåt. En helgdag som heter "Nationale Dodenherdenking".

I övrigt har de i såväl med- som motgångar varit Eurovision Song Contest trofasta.

Fakta & info:  Nederländerna i ESC 1956 - 2020

Rotterdam är ESC:s 43 värdstad. Vad kan vi egentligen om nästa plats tävlingen står i tur att gästa?

Ja, vi talar här om Hollands näst största stad belägen i den sydvästra delen av landet. När det gäller folkmängden finns det olika sätt att räkna. Metropolen uppges ha cirka 2,3 miljoner invånare, storstadsområdet 1,2 miljoner och tätorten/kommunen ungefär en befolkning på 640 000.

Rotterdam har som slogan "Gateway to Europe" och "Gateway to the World"

Det är ett omfattande distributionssystem bestående av järnväg, vägar och vattenbärande farleder med Europas största hamn för hantering av gods som förtjänar smeknamnet. Många av de varor som kommer till Europa eller exporteras härifrån har Rotterdam som första anhalt för att senare vidarebefordras till olika länder via tåg, långtradare eller fartyg.

Är ett av kontinentens största logistiska och ekonomiska centra. Staden ligger i provinsen Sydholland där floden "Nieuwe Maas" mynnar ut i ett delta vid Nordsjön. Rotterdams historia går tillbaka till 1200-talet. Fick sitt namn efter att en damm byggts vid floden Rotte. Folk började bosätta sig på platsen och år 1340 gavs stadsrättigheter.

Officiell besöksajt:  Holland.com  

Rotterdam var under en lång tid känt för att ha världens största hamn, numera är den "bara" Europas största.

Staden utmärker sig också för Erasmus Universitet, sitt livliga kulturliv, sin moderna och nyskapande arkitektur samt det maritima arvet.

Stadens webbplats:  Rotterdam.nl  

VälkändaVälkända fotbollslaget Feyenoord hör hemma här och det gjorde också Erasmus. Humanisten som på 1500-talet skrev en ny version av bibelns nya testament. Han ansågs vara en inspirationskälla för Martin Luther, teologen som skapade den protestantiska kristendomen. "Erasmus av Rotterdam" har gett namn åt EU:s studentprogram och bron "Erasmusbrug".

En person verksam under mer moderna tider och med bakgrund i staden är Anita Meyer som i början 80-talet fick en stor hit med Why Tell Me Why. Den låg på många länders listor och sjöngs in på svenska av Carola.

Den var en av låtarna som fanns med på hennes debutalbum Främling som släpptes 1983. Säg mig var du står fick den heta i Carolas version och holländskans låt fick förnyad aktualitet i Sverige.

ESC-artister från Rotterdam
Annita Meijer som hon egentligen heter har aldrig varit aktuell för Eurovision, det har ju funkat bra för henne ändå kan man lugnt säga. Men vi har hittat andra Rotterdambor som deltagit i tävlingen för Nederländernas räkning genom åren som gått.

De är inte jättemånga precis utan utgör en ganska nätt liten grupp av artister på fyra. Vi passade naturligtvis på att lista dem:

Greetje Kauffeld
Wat een dag
10:e plats av 16
Eurovision 1961
Bill van Dijk
Jij en ik
16:e plats av 18
Eurovision 1982
Joan Franka
You and Me
33:e plats av 42
Eurovision 2012
Duncan Laurence
Arcade
1:a plats och vinnare
Eurovision 2019
* Vad gäller Duncan Laurence, artistnamn för Duncan de Moor, är han född i Spijkenisse.
En stad som ingår i Rotterdams storstadsområde.

Musiklivet är utbrett och varierat i värdstaden. Utbudet är stort och nattlivet likaså. Här är tips på några av alla ställen som finns:

🍷🍺 Rotown (Nieuwe Binnenweg 19)
En konsertlokal, restaurang, bar och kulturell plattform. Allt i ett. Nya okända artister såväl inhemska som utländska brukar bjudas in och har företräde på scenen.

🍷🍺 Dizzy ('S Gravendijkwal 127)
Något för den som gillar klassisk jazz. De mest kända holländska jazzmusikerna spelar här. Dizzy har en trädgård som inte får missas. Detta var också sista stället trumpetaren Chet Baker spelade på innan han dagen efter hittades död utanför ett hotell i Amsterdam.

🍷🍺 Toffler (Weena Zuid 33)
"Open all hours" skulle man nästan kunna säga. Öppettider 11:00-06:00 är inte illa, men så är också detta en nattklubb av underground-typ. Älskare av elektronisk musik i alla dess former bör gå hit! Klubben gästas av många både erfarna och talangfulla DJ:s.

🍷🍺 Bird (Raampoortstraat 26)
Från poesi och film till improviserad jazz, soul, funk och hip-hop. Mycket livemusik med något för de flesta, även för dem som bara vill äta en god bit mat, ta en drink eller känner för att gå ut och göra stan en helkväll.

🍷🍻 Now&Wow Club (Maashaven Zuidzijde 1-2)
Queer i ett stort industriområde. Här möts konst, musik och gaykultur i tre våningar. Hit är det bara att komma för att ha dansa, dricka och ha kul på. Performance extravaganza säger väl det mesta!

Nederländernas tv- och radiobolag på Public Service-området har en avgörande roll i skapandet av nästa Eurovision. De är i färd att stå för värdskapet för femte gången.

Landets dåvarande radiobolag var tillsammans med blandra andra Sveriges Radio med att bilda EBU 1950. NTS (Nederland Televisie Stichting) blev namnet strax efteråt och fungerade som en paraplyorganisation för public service-sändarna AVRO, KRO, VARA och NCRV.

Holländsk tv har sitt högvarter i Hilversum, och det var i en av AVROS studios där som Eurovision 1958 ägde rum. Med bildandet av fler tv-kanaler bytte man på 60-talet namn till NOS (Nederlandse Omroep Stichting).

NOS kom att vara arrangörs- och värdbolag för ESC 1970 i Amsterdam samt i Haag både 1976 och 1980.

För inte så länge sedan, 2014, bestämdes att kanalerna Nederland 1, Nederland 2 och Nederland skulle byta namn till NPO 1, NPO 2 och NPO 3. Detta eftersom den övergripande tv-koncernen tänkte ändra sin benämning till NPO (Nederlandse Publieke Omroep).

Tre bolag är "Host Broadcaster"
Omorganisationen kom också att påverka övriga bolag i koncernen, exempelvis AVRO som gick samman med TROS och skapade nuvarande AVROTROS.

Tre av radio- och tv-gruppens bolag delar på arrangörskapet av ESC 2020 i Rotterdam. Det betyder att AVROTROS, NOS och NPO samtliga och gemensamt är så kallad "Host Broadcaster".

De svenska public service-bolagen har ett likande upplägg i EBU. Var och en av SVT, SR och UR är medlemmar men tillsammans kallar de sig STR (Sveriges Television och Radio-grupp).

Kommentarer